Flemish Baroque Era Painter, 1622-1674 Flemish painter, draughtsman and etcher. He came from an artistic family: his father Jan Boel (1592-1640), was an engraver, publisher and art dealer; his uncle Quirin Boel I was an engraver; and his brother Quirin Boel II (1620-40) was also a printmaker. Pieter was probably apprenticed in Antwerp to Jan Fyt, but may have studied previously with Frans Snyders. He then went to Italy, probably visiting Rome and Genoa, where he is supposed to have stayed with Cornelis de Wael. None of Boel's work from this period is known. In 1650 he became a master in the Antwerp Guild of St Luke (having given his first name as Jan, not Pieter). His marriage to Maria Blanckaert took place at about the same time. Boel dated only a few of his paintings, making it difficult to establish a chronology. He is best known for his hunting scenes, some of which clearly show his debt to Snyders, but the dominant influence on his work was that of Fyt, particularly evident in his emphatic brushwork. However, Boel was more restrained both in his treatment and in his handling of outline. He also borrowed the theme of open-air hunting still-lifes (e.g. Feathered Game with Three Dogs; Madrid, Prado) from Fyt, but he painted other subjects as well, such as the monumental Vanitas Still-life (e.g. 1633; Lille, Mus. B.-A.).  Related Paintings of BOEL, Pieter :. | Large Vanitas Still-Life gdh | Still-Life with Dead Wild-Duck gfh | South America, large parrot | Still-Life with Owl gfh | Large Vanitas |
Related Artists:
fredrik westin
Fredric Westin, född den 22 september 1782 i Stockholm, död 13 maj 1862 i Stockholm, historie- och porträttmålare. Westin hade varit elev hos Lorens Pasch d.y. och Louis Masreliez på Konstakademien. Sedan han 1808 blivit kallad till akademiens agr?? och förordnad till konduktör vid kungliga museet blev han 1812 invald i Konstakademiens styrelse. Han blev 1815 vice professor och 1816 professor vid Konstakademien. Där var han också 1828-1840 direktör. 1843 utnämndes han till hovintendent. Till hans tidigare skede och till hans främsta alster hör "Dagens stunder", fyra dörrstycken i Karl Johans sängkammare på Rosersbergs slott med antikiserande figurer: Aurora som strör blommor över jorden, Apollon med sitt fyrspann, Diana följd av Aftonrodnaden samt Natten med sitt stjärnströdda dok (1812-13). På Säfstaholms slott finns "De fyra årstiderna presiderade av jordens gudinna" (1843), på Rosendals slott "Hebe med örnen" (1832) och "Flora bekransande Linn??s byst" (1843) och vid Stockholms universitet "Musiken, föreställd av en grupp unga flickor". Han målade också kompositioner ur den svenska historien ("Olof Skötkonungs dop", "Lutherska lärans antagande"). Westin målade en stor mängd porträtt då han under Karl XIV Johans tid var konstnären på modet. Som porträttmålare var han dock inte enhälligt uppskattad. En kritiker som Silverstolpe beklagade 1809 att en konstnär som "äger så mycken färdighet till stöd för sitt sökande av idealet" sysselsatte sig med en konst av så lågt värde och hoppades att han "måtte återvända från den platta verkliga världen till den poetiska." Hammarsköld menade 1818 att av de svenska konstnärerna var det Westin som hade de ringaste anlagen för porträttmålning. Scholander kallade hans porträtt för "vaxgubbar". Andra hade lovord att fälla över Westins porträtt. Gerss ansåg att Westins porträtt hade likhet och behag i uttrycket, enkelhet i ställning och klädsel, urval av natur i formerna och säkerhet och sanning i utförandet. Wennberg kallade honom "den förste svenske tecknarens Lorenz Paschs så värdige fosterson". Under Karl XIV Johans tid målade han rad porträtt på kungafamiljen. 1824 målade han en populär allegori över kronprinsessan Josefinas ankomst till Sverige, där Saga i gul och blå dräkt sitter på marken framför en runsten och blickar upp mot skyn där kronprinsessan i röd och vit dräkt svävar ned på en molntapp omgiven av tre amoriner. 1838 målade han Karl XIV Johan till häst på Ladugårdsgärdet hälsande med den trekantiga hatten. Efter att Sandbergs altartavla för Sankt Jacobs kyrka hade underkänts vände sig de ansvariga till Westin med uppdraget att måla en altartavla. Målningen, "Kristi förklaring" var klar 1828 och resultatet blev både hyllat och kritiserat. Andra altartavlor av Westin finns i Kungsholms kyrka ("Kristi uppståndelse", 1825), Åbo domkyrka ("Kristi förklaring", 1836), Uddevalla kyrka ("Kristus välsignar barnen") samt Carl Gustafs kyrka ("Kristi begravning", 1832).
Josef Englehart
Austrian 1864-1941
Edouard Armand-Dumaresq
French, 1826-1895